Den förlorade pungkulan
Dagen har bjudit på massa fint, vi plockade lingon i morse, (som jag glömt rensa, kom jag på nu) sen kom mamma och Chrille på middag, när de körde hem från Lidköping, väldigt roligt!!! :) saknar dom väldigt mycket.
Imorgon åker vi däremot till Uppsala för att på tisdag åka in på akademiska sjukhuset och operera ner Henrys pungkula. Det ska vara en rutin operation men tanken på att han ska sövas gör mig väldigt nervös. Jag gillar inte.
Jag är orolig även fast jag vet att dom kan sitt jobb och säkert gjort detta mer än flera gånger. Men det hjälper inte en mammas hjärta och nerver. Jag försöker låta bli att tänka på det, vi ska först ha en trevlig dag i Uppsala innan så jag ockuperar tanken med det istället.
Men imorgon innan vi åker ska jag in och kolla mina mystiska foglossnings smärtor som gör mig helt vardagshandikappad just nu. Hoppas på att få något konkret svar. För detta kan inte fortsätta, kan ju inte ta promenader eller ta av och på mina byxor utan att sitta ner. Drömde i natt att doktorn sa att det var tidig reumatism eller cancer. Börjar bli lite smått hypokondrisk månntro.
Hoppas bara på det bästa för mig och grabben just nu:)

Lycka till båda två! Allt kommer gå bra - det är jag säker på! Jag (vi) saknar er så mycket!!!